Manila- Dag 35
Idag har vi varit ivag fem veckor och (kanske) nastan halva tiden! "Tiden gar" som Franz sa vist (eller inte) uttrycker sig.
Bat-, buss- och flygresan fran Boracay till Manila gick bra. Efter att vi fatt tag pa vara tunga, tunga vaskor hoppade vi in i en taxi, till ett valdigt overpris, och akte till ett turistcentrum ihop om att fa hjalp om ett billigt boende. Surare hjalpare far man leta efter och den jakeln forsokte lura av oss lite av var resekassa! Vi hittade i allfall mer eller mindre pa egen hand ett halvbilligt men valdigt fint hotell dar vi havade in all packning. Inga odlor elller kackelackor pa rummet har inte, vilken lyx! Och for forsta gangen sen vi lamnade Sverige fick jag duscha i nastan varmt vatten! Natsan lycko-grat pa den!
Planen var att under var en och en halv dag i Manila besoka nagon av alla de kanda marknaderna, men icke! Receptionisten tyckte absolut inte att vi skulle ga ensamma utomhus och att aka till marknaden skulle vara som att be om att bli ranad, typ. Det lat ju lagom trevligt. Dessutom pryddes alla forstasidor om bombhoten och terroristattackerna i Manila City. Och har sitter vi. Yeah!
Sa vad gor man da i en stad dar man far radet att vara radd for allting?
Man gar pa bio tva ganger (paranomal activity 2, facebook-filmen) och koper en jakla massa DVD-filmer (23 stycken for att vara exakt). Sen ater man en massa mat, idag hade vi atit tre riktiga mal innan klockan tre pa dagen, varav ett var ett svenskt smorgasbord med bland annat smorgastarta, kottbullar, pyttipanna och ris ala malta. Man provar sig igenom hela chokladhyllan pa supermarketen. Man koper en massa saker man inte behover, som typ salladsbestick och en "skaksaker" klocka. Och man langtar lite efter att aka harifran..
For trots allt var det ju bara en hel dag vi skulle behova vara har. Trodde vi. Mitt i all biljettstressbokande i Hong Kong missade vi namligen att vi bokat flyg till Vietnam Fredagen den 5:e november och inte den 4:e. Det fick vi daremot igar som en trevlig overraskning nar vi skulle skriva ut biljetterna. Yeah!
Men var extra heldag var val ganska bra att vi fick trots allt. Eftersom vi inte pa nagra vilkor ville behova boka en biljett i sista sekunden igen for att komma med Vietnam-planet, akte vi taxi till Vietnams ambassad och fixade en manads visum. Vi hoppas i alla fall att vi har fixat det, ska hamta visumen i morgon tre timmar innan planet gar. Sa det kanske blir lite "hjartat i halsgropen" igen..
Nagra kopcentrum har vi ocksa bockat av, bland annat det som pastas vara Asiens storsta, men jag vet i sjutton. Kontrasterna utifran gatan och insidan av malen ar helt sjuka! Men med en militar, i varldens fulaste natmossor, pa varje kvadratmeter kanner man sig i alla fall trygg. Inte for att vi har upplevt nagra direkta hot eller sa pa gatan men jag skulle aldrig, aldrig i mitt liv vilja ga har ute sjalv.
Eftersom man inte kan ga omkring med nagra saker man ar radd om (det vi maste ha med forvaras i underkladerna men dar far inte plats hur mycket som helst) har vi knappt tagit nagra bilder alls och det ar trakigt..
Nasta gang jag skriver kommer vara i ett forhoppningsvis icke bombhotat Vietnam.
/Elin
Ett utav Manilas "finaste" kvater. Manga har hela sitt hem, hela sitt liv pa en bit utav den har trottoaren.
Kvallen nar Franz lyckades fa i sej en meny som rekomenderades till ett sallskap pa fyra.
Kopcentrumet narmast oss. Som sagt, sjuka kontraster.
Bat-, buss- och flygresan fran Boracay till Manila gick bra. Efter att vi fatt tag pa vara tunga, tunga vaskor hoppade vi in i en taxi, till ett valdigt overpris, och akte till ett turistcentrum ihop om att fa hjalp om ett billigt boende. Surare hjalpare far man leta efter och den jakeln forsokte lura av oss lite av var resekassa! Vi hittade i allfall mer eller mindre pa egen hand ett halvbilligt men valdigt fint hotell dar vi havade in all packning. Inga odlor elller kackelackor pa rummet har inte, vilken lyx! Och for forsta gangen sen vi lamnade Sverige fick jag duscha i nastan varmt vatten! Natsan lycko-grat pa den!
Planen var att under var en och en halv dag i Manila besoka nagon av alla de kanda marknaderna, men icke! Receptionisten tyckte absolut inte att vi skulle ga ensamma utomhus och att aka till marknaden skulle vara som att be om att bli ranad, typ. Det lat ju lagom trevligt. Dessutom pryddes alla forstasidor om bombhoten och terroristattackerna i Manila City. Och har sitter vi. Yeah!
Sa vad gor man da i en stad dar man far radet att vara radd for allting?
Man gar pa bio tva ganger (paranomal activity 2, facebook-filmen) och koper en jakla massa DVD-filmer (23 stycken for att vara exakt). Sen ater man en massa mat, idag hade vi atit tre riktiga mal innan klockan tre pa dagen, varav ett var ett svenskt smorgasbord med bland annat smorgastarta, kottbullar, pyttipanna och ris ala malta. Man provar sig igenom hela chokladhyllan pa supermarketen. Man koper en massa saker man inte behover, som typ salladsbestick och en "skaksaker" klocka. Och man langtar lite efter att aka harifran..
For trots allt var det ju bara en hel dag vi skulle behova vara har. Trodde vi. Mitt i all biljettstressbokande i Hong Kong missade vi namligen att vi bokat flyg till Vietnam Fredagen den 5:e november och inte den 4:e. Det fick vi daremot igar som en trevlig overraskning nar vi skulle skriva ut biljetterna. Yeah!
Men var extra heldag var val ganska bra att vi fick trots allt. Eftersom vi inte pa nagra vilkor ville behova boka en biljett i sista sekunden igen for att komma med Vietnam-planet, akte vi taxi till Vietnams ambassad och fixade en manads visum. Vi hoppas i alla fall att vi har fixat det, ska hamta visumen i morgon tre timmar innan planet gar. Sa det kanske blir lite "hjartat i halsgropen" igen..
Nagra kopcentrum har vi ocksa bockat av, bland annat det som pastas vara Asiens storsta, men jag vet i sjutton. Kontrasterna utifran gatan och insidan av malen ar helt sjuka! Men med en militar, i varldens fulaste natmossor, pa varje kvadratmeter kanner man sig i alla fall trygg. Inte for att vi har upplevt nagra direkta hot eller sa pa gatan men jag skulle aldrig, aldrig i mitt liv vilja ga har ute sjalv.
Eftersom man inte kan ga omkring med nagra saker man ar radd om (det vi maste ha med forvaras i underkladerna men dar far inte plats hur mycket som helst) har vi knappt tagit nagra bilder alls och det ar trakigt..
Nasta gang jag skriver kommer vara i ett forhoppningsvis icke bombhotat Vietnam.
/Elin
Ett utav Manilas "finaste" kvater. Manga har hela sitt hem, hela sitt liv pa en bit utav den har trottoaren.
Kvallen nar Franz lyckades fa i sej en meny som rekomenderades till ett sallskap pa fyra.
Kopcentrumet narmast oss. Som sagt, sjuka kontraster.
Kommentarer
Postat av: Lena
Hej Elin!
Idag har vi haft soligt och 10+ grader.Skönt att få se solen igen.Det är ju tur iallafall att ni inte ska stanna så länge till i Manila.Vart åker ni efter Vietnam?På tal om massage som du skrev om från Boracay så har jag köpt en ögonmassageapparat.Den ska även vara bra mot hovodpine(bruksanvisningen var på norska).Men iallafall så kan man lyssna på havsvågor samtidigt och låtsas att man är på Boracay!!!Ha det bra och var rädda om er.En stor kram från Lena/Faster
Postat av: Anonym
Hej.Nu börjar det verkligen kännas att du varit borta länge Elin! Förstår inte hur du klarar alla småkryp.ska bli skönt när ni är på plats i vietnam. Ni verkar ju klara av diverse bokning/biljettproblem bra i alla fall.Här hemma är allt bra. Det är verkligen höst med mörka kvällar. Kramar från oss alla på mörbyvägen. P.s mormor blev så glad för ditt brev.
Trackback
